Dansk Dansk    US Dollars (change)
Dacapo Home
Dacapo - The National Music Anthology of Denmark

Format:  SACD

Catalogue Number:  6.220623

Barcode:  747313162369

Release Date:  Sep 2012

Period:  Early 20th Century

Review


Carl Nielsen: Symphonies 2 and 3

14 November 2012  Sydsvenskan
Carlhåkan Larsén
5/5 Stars

Dansk dynamit gör sig bra i New York Skivrecensioner.

New Yorks filharmoniker tar sig an Carl Nielsen i jättesatsning. De hittar alla de rätta temperamenten.

Först kom Grieg, sen Sibelius och Nielsen. Det är nordiska tonsättares kortfattade kanon. Men Carl Nielsen har förblivit något skymd av de båda första. Det hindrar inte att flera kompletta serier av symfoniinspelningar tillkommit under årens lopp – man kan gärna erinra sig Herbert Blomstedts. Och salig Leonard Bernstein riktade ju internationellt ljus på Nielsen.

Nu startar ett nytt storslaget initiativ, ”The Nielsen Project”. Bakom det ligger New York Philharmonic och dess chefdirigent, Alan Gilbert. Denne saknar ju inte skandinavisk anknytning, bland annat genom sin tid i Stockholm. Inte bara symfonierna står på programmet för de närmaste säsongerna utan också solokonserterna.

Först ut: en cd med symfonierna nr 2 och 3, inspelade i Avery Fisher Hall. Den har redan hyllats i Danmark, och det är bara att instämma. Än kan man förundra sig över fräschören i dessa ungefär hundra år gamla verk. De förtjänar sannerligen sin klassikerstatus.

När den lysande New York-orkestern tar sats i ”Sinfonia espansiva” (nr 3) etableras rytmen med största auktoritet och spänning, och orkestern spelar som väntat energiskt och distinkt och förmedlar jubel och livsmod.

När Nielsentolkningar skall värderas har man som regel alltid talat om det typiskt danska – ofta efterlyst men sällan definierat.

Har månne Maestro Gilbert träffat rätt ton? Kanske i tolkningen av det dansanta lättsinnet, spelmansandan, gamängsinnet? Ett ytterst välartikulerat och samtidigt bullrande tilltal, när så är adekvat. Men också den pastorala lyckan eller, i ”De fire Temperamenter” (nr 2), det behagfulla, flegmatiska släntrandet, som påminner mig om Nalle Puh. Det må vara danskt eller ej, gott humör och enkel känslosamhet är hur som helst på plats. Medryckande!

Man får väl erkänna att ”Sinfonia espansiva” håller en lite högre nivå än ”De fire Temperamenter”, även om finalen i den förra inte når samma stringens som de tidigare satserna lovar.

Bland temperamenten fäster man sig gärna vid melankolin: en sorg klädd i skönhet. Gilbert ger orkestern tillfälle att visa sin fylliga, välbalanserade klang, och medlemmarnas solistiska färdigheter.

Om fortsättningen blir början lik är Carl Nielsen självklart bättre etablerad i repertoaren. Och hemprovinsen Fyn sätts på, som man säger, kartan.





A CC Music Store Solution